Hej allihop! Det har ekat ganska tomt här inne ett tag men jag hoppas med detta inlägg få komma igång lite mer igen efter en tids dvala kan man väl nästan säga. Efter en tids reflektioner, uppladdning av batterierna och återupplivandet av mitt engelska konto tänker jag försöka hitta tillbaka lite till kallad till hemmet också, då jag så gärna vill förmedla saker till er även om tiden/lusten/inspirationen inte riktigt funnits där ett tag. Däremot så tänkte jag mjukstarta lite grann och dela med mig utav serien som jag påbörjade förut: Biblisk kvinnlighet.
Det här med attityder, något som vi kanske inte alltid reflekterar över men som smugit sig in genom samhällets indoktrinering av feminismen och kvinnans så kallade frigörelse.
Hur många gånger har vi inte fått höra att en kvinna är stark, vi klarar allting som män klarar, ingen ska sätta sig upp mot mig som kvinna! Ja påståendena är många men är det här verkligen ett bibliskt sätt att förhålla sig på? Kortfattat nej, inte alls och vi ska ta en titt på varför.
Tvärtemot feminismens uttryck så visar Bibeln att kvinnans framtoning bör vara fokuserad på stillhet, mildhet, ödmjukhet, underordnande, inte att vara t.ex. hård och respektingivande. Det finns en del kvinnor i bibeln som i min mening verkligen visar ett gott exempel i det här fallet. Ta Esther t.ex.. Denna kvinna var oerhört ödmjuk, hon var modig men på samma gång ödmjuk. Hon vädjade till kungen men samtidigt behöll sin undergivna position i respekt och i vördnad. Eller en annan kvinna som jag verkligen tycker om att läsa om, Rut. Rut som hängav sitt liv till sin svärmor, trots att hennes make hade dött och hon inte alls behövde stanna hos sin svärmor. Men hon lämnade inte hennes sida utan istället hjälpte henne och blev till stor välsignelse, Rut gav upp sitt eget för någon annan. Denna berättelse tycker jag är otroligt inspirerande, men uppmuntrar dig att läsa både om Esther och Rut för att få en tydligare bild utav hela sammanhanget och deras mildhet och deras sätt.
Om vi tar en närmare titt på vad bibeln säger så hittar vi bland andra dessa exempel
(detta är ett litet urval, det finns mycket mer) :
1 Petrusbrevet 3: 3 Er prydnad ska inte vara något utvärtes, med håruppsättningar och påhängda guldsmycken eller fina kläder, 4 utan hjärtats fördolda människa med den milda och stilla andens oförgängliga skönhet. Det är dyrbart inför Gud.
Efesierbrevet 5: 24 Därför, såsom församlingen är underordnad Kristus, så ska också hustrurna i allt vara det mot sina män.
Filipperbrevet 2: 3 Låt inget ske av stridslystnad eller begär efter fåfänglig ära, utan i ödmjukhet anse andra för mer än er själva.
1 Mosebok 2: 18 Och HERREN Gud sade: Det är icke gott att mannen är allena. jag vill göra åt honom en hjälp, en sådan som honom höves.
Ordspråksboken 31: 30 Älskvärdhet kan bedra och skönhet är en vindfläkt, men prisas skall den hustru som fruktar Herren.
Om ni har kikat igenom bibelorden ovan så kan ni se en blandad kompott men alla med samma budskap. Om vi går tillbaka till början, till skapelsen så ser vi i 1 Mos 2:18 att kvinnan skapades som en hjälp passande till mannen. "I Will make him a help meet" uttrycker den engelska översättningen. I en del svenska översättningar förklaras det med orden: en hjälpare som är jämnlik mannen, och till värde ja! Däremot är vi inte jämlika i våra uppgifter eller hur vi för oss (Även om männen också ska applicera en del av det jag tar upp). Men här tycker jag att man ser ett tydligt syfte för kvinnans uppgift och om man nu vill säga roll. Vi ska vara en hjälp för mannen vilket säger en hel del tycker jag. En hjälpare tar inte kommando och blir chef, eller hur? En hjälpare blir inte kaxig i sin attityd och en hjälpare är inte den främsta auktoriteten, en hjälpare är helt enkelt en hjälp. Jag hoppas att ni förstår hur jag tänker.
Om vi går vidare till tex Filipperbrevet 2:3 (läs gärna hela kapitlet) tycker jag att vi hittar en rolig detalj, nu gäller ju det här inte bara för kvinnor utan också män, men jag tänker att vi tar en titt på det från ett kvinnligt perspektiv. Låt ingenting ske av stridslystnad. Hur många gånger utövas inte stridslystnaden i våra hem? I våra äktenskap och i vår församling? Texten fortsätter att vi i ödmjukhet ska anse andra förmer än oss själva, att inte se till vårt eget bästa utan också till andras bästa. Så om vi som kvinnor hela tiden tror oss veta bäst, att alltid vara den som har rätt eller att vi alltid ska göra allting på vårt sätt så har vi tappat en viktig del. Vi behöver vara ödmjuka och se till att vi inte tar upp stridsyxan i varje samtal vi har med människor, oavsett om det är vår make, vänner, pastor eller andra människor i tex församlingen. Generellt behöver vi rikta blicken från oss själva till andra.
Att inte bara se till vårt eget.
En annan bibelvers jag vill lägga lite fokus på idag är Efesierbrevet 5:24, där det står att hustrun ska underordna sig mannen i ALLT, inte bara i vissa saker utan i allting. Det tycker jag ger en väldigt tydlig bild på hur en kvinnas attityd ska vara, även om vi inte håller med eller kanske tycker att saker ska göras på ett annat sätt så ska vi underordna oss vår man. Och om du inte har någon man så får du helt enkelt underordna dig Kristus i allting. Men än en gång handlar det om en ödmjuk attityd, att ha en mjuk inställning oavsett våra egna tankar, principer eller åsikter.
Om vi nu då går vidare till 1 Petrusbrevet 3:3-4 så ser vi också hur otroligt viktigt det är med vårt inre. Så den gamla klyschan ”det är insidan som räknas ” kanske inte är så klyschig trots allt, utan rent utav bibliskt! Tycker engelskan uttrycker detta så väl, "a meek and quiet spirit". En mild och stilla ande. Det är just detta som är hela grunden tror jag, att kunna ha detta sinnelag. Det betyder ju däremot inte att vi aldrig får brusa upp eller att vi aldrig får prata eller faktiskt bli arga, men att vi ändå som grund har den här mjukheten. Vi kanske inte tar över samtalsämnen och bara babblar på en massa onödigt babbel eller skvaller tex. Precis så som det står i Ordspråksboken 31:26 - “Hon öppnar sin mun med vishet och har vänlig förmaning på sin tunga.” Detta blir ju också så väldigt tydligt, att vi använder vår tunga på ett visst sätt, i mildhet och i stillhet, i respekt och vördnad.
I detta ämne om just attityder, eller egentligen allt som handlar om kvinnlighet generellt, går det inte att undgå stycket i Titus 2. Där står det såhär: 3 Detsamma gäller äldre kvinnor. De ska uppträda så som det passar de heliga, inte förtala någon, inte missbruka vin. De ska vara lärare i det som är gott, 4 så att de förmanar de unga kvinnorna att älska sina män och ha sina barn kära, 5 att vara anständiga, rena, husliga, goda och underordna sig sina män, för att Guds ord inte ska bli smädat.
Även att nu detta handlar om vad äldre kvinnor ska lära de yngre kvinnorna så får vi ändå en bild utav hur det bör vara. Äldre kvinnor bör uppträda som det anstår de heliga. Det är egentligen ett ganska så tungt och krävande ansvar, hur vi för oss har alltså betydelse!
Sedan när det kommer till vad de yngre kvinnorna ska lära sig, så ser vi att alla dessa ting som nämns grundas i att inte Guds ord ska smädas. Så att älska sin man är lika viktigt som att älska sina barn. Att älska sin man betyder inte att vi för strid med vår man eller att vi försöker styra vår man, manipulera eller tala illa om honom. Det betyder att vi i allt underordnar oss, i mildhet, stillhet och ödmjukhet (och nu talar jag också om sunda relationer, inte där det förekommer våld eller tokigheter). Men förstå mig rätt, en kristen bibliskt troende kvinna kan absolut också vara stark, däremot på ett annat sätt än vad samhället lär oss, samhället lär oss att vi ska vara starka i oss själva, att jag som kvinna står på egna självständiga stadiga och starka ben. Medan bibeln lär oss att vara starka i Herren, att vår styrka inte sitter i oss själva utan all den styrka vi har, har vi genom ödmjukhet så att Herren får ta vid och vara starka åt oss, i allt som möter på eller upplever.
Jag hoppas att detta inlägg kan få ha varit till välsignelse för dig, att kanske väcka upp en tankeprocess som inte funnit förut eller kanske helt enkelt har du fått bekräftat något som Gud har lagt på ditt hjärta. Oavsett så hoppas jag det var till uppbyggelse. Hoppas du får en fin dag!
/Viktoria
Comments